Vad bör finnas i en första hjälpen-väska för idrott?

En stukad fot, ett blödande sår, en smäll mot huvudet eller en misstänkt fraktur kan inträffa på några sekunder. När olyckan är framme behöver tränare och ledare inte bara veta vad de ska göra, utan också ha rätt första hjälpen-utrustning nära till hands.

En genomtänkt första hjälpen-väska bör därför vara en självklar del av utrustningen för idrottsföreningar, träningsgrupper, skolor, gym och andra verksamheter där fysisk aktivitet bedrivs.

Men vad bör egentligen finnas i en första hjälpen-väska för idrott? Här går vi igenom vilken utrustning som är bra att ha, vad den används till och hur ni kan skapa rutiner som gör att utrustningen verkligen fungerar när den behövs.

Varför behövs en första hjälpen-väska inom idrotten?

Idrott innebär alltid en viss risk för skador. Många är lindriga, men även en till synes vanlig situation kan kräva ett snabbt och korrekt första omhändertagande.

Det kan exempelvis handla om:

• skrubbsår och skärsår
• näsblod
• stukningar
• muskelbristningar
• slag och lårkakor
• finger- och handledsskador
• misstänkta frakturer
• huvudskador och hjärnskakning
• kraftigare blödningar
• fallolyckor
• akuta sjukdomsfall

Första hjälpen-väskans uppgift är inte att ersätta sjukvården. Den ska ge ledare och andra personer på plats möjlighet att genomföra ett säkert första omhändertagande, skydda den skadade och hantera situationen tills ytterligare vård kan ges.

Vid en allvarlig skada eller ett livshotande tillstånd ska 112 kontaktas. Vid osäkerhet om behovet av vård kan 1177 ge sjukvårdsrådgivning.

Vad bör finnas i en första hjälpen-väska för idrott?

Det finns ingen enda standarduppsättning som passar alla. Innehållet behöver anpassas efter vilken idrott som bedrivs, hur många deltagare som brukar vara på plats, deltagarnas ålder och var aktiviteten genomförs.

En bra grundutrustning kan exempelvis innehålla:

• engångshandskar
• sterila kompresser
• sårtvätt
• plåster i flera storlekar
• sårförband
• elastiska bindor
• självhäftande bandage
• tryckförband
• sporttejp
• kylpåsar
• mitella
• räddningsfilt
• sax
• pincett
• enklare första hjälpen-instruktioner
• viktiga telefonnummer och kontaktuppgifter

Nedan går vi igenom de viktigaste delarna.

Engångshandskar

Engångshandskar skyddar både hjälparen och den skadade vid kontakt med blod och andra kroppsvätskor. De bör därför vara lättillgängliga och inte ligga längst ned under resten av utrustningen.

Ha gärna flera par eftersom mer än en person kan behöva hjälpa till.

Tänk också på att vissa personer är känsliga mot latex. Nitrilhandskar är därför ofta ett praktiskt alternativ i en gemensam första hjälpen-väska.

Sterila kompresser och sårförband

Sterila kompresser används bland annat för att täcka sår och lägga tryck mot en blödning.

Vid mindre blödningar kan tryck med en kompress vara tillräckligt. Vid en större blödning är det viktigt att snabbt lägga ett stadigt och kontinuerligt tryck mot såret. 1177 rekommenderar direkt tryck mot kraftiga blödningar och därefter tryckförband när det är möjligt. En stor eller svårkontrollerad blödning kan vara livshotande och kräver att 112 kontaktas.

Ha gärna kompresser i flera storlekar så att utrustningen fungerar för både små och större sår.

Plåster i olika storlekar

Plåster hör till det som används allra oftast i en första hjälpen-väska.

Ha gärna både:

• små standardplåster
• större plåster
• fingerplåster
• skavsårsplåster
• klippbara plåster

Vid utomhusidrott kan vattenavvisande plåster vara praktiska.

Sårtvätt

Mindre sår och skrubbsår kan behöva rengöras från exempelvis jord, grus och smuts.

Det är därför bra att ha möjlighet att rengöra sår i första hjälpen-väskan, särskilt vid idrott på grusplaner, i skog eller i andra utomhusmiljöer.

Förpackade sårtvättsprodukter kan vara praktiska eftersom de är enkla att förvara och använda även när tillgång till rinnande vatten saknas.

Tryckförband

Ett tryckförband används för att bibehålla ett tryck över ett blödande sår.

Det bör vara lätt att komma åt och alla ledare som förväntas använda utrustningen bör känna till hur ett tryckförband används. Vid en kraftig blödning är det viktigaste att börja trycka mot såret direkt och att fortsätta försöka stoppa blödningen även medan ambulans är på väg.

Att ha rätt utrustning är därför bara en del av beredskapen. Ledarna behöver också kunna använda den.

Elastiska bindor

Elastiska bindor är mycket användbara inom idrotten och kan bland annat användas för stöd och kompression vid vissa akuta skador.

Vid en stukad fotled kan en elastisk binda ge stabilitet och bidra till att minska smärtan. 1177 beskriver elastisk binda som en del av egenvården vid fotledsskador.

Elastiska bindor kan även användas vid exempelvis vissa muskelbristningar. Vid svullnad efter en muskelbristning beskriver 1177 kompression med elastisk binda som en möjlig åtgärd.

Det är viktigt att den som lindar känner till hur förbandet ska läggas och kontrollerar att cirkulationen inte påverkas negativt.

Självhäftande bandage

Självhäftande bandage kan vara praktiskt för att hålla kompresser och andra förband på plats.

Till skillnad från vanlig sporttejp fäster många sådana bandage främst i sig själva. Det gör dem användbara på exempelvis armar och ben där ett förband snabbt behöver fixeras.

Sporttejp

Sporttejp är vanligt förekommande i många föreningar och kan användas för att fixera förband och i vissa fall ge stöd.

Det är däremot viktigt att skilja på första hjälpen och förebyggande eller rehabiliterande tejpning.

Tejpning av exempelvis fotleder, fingrar eller andra leder kräver kunskap om teknik och skadetyp. Felaktig tejpning kan ge ett olämpligt tryck eller skapa en falsk känsla av att det är säkert att fortsätta idrotta trots en skada.

Vid osäkerhet bör en skada bedömas innan idrottaren återgår till aktivitet.

Kylpåsar

Kylpåsar förekommer ofta i idrottsväskor och kan användas för tillfällig smärtlindring efter vissa skador.

1177 beskriver att kyla kan minska smärtan vid exempelvis en muskelbristning, men betonar samtidigt att kyla inte ska läggas direkt mot huden eftersom det kan orsaka köldskada. Ett tygstycke eller liknande bör ligga mellan huden och kylkällan.

Kyla ska alltså inte ses som en universallösning för idrottsskador. Det viktiga är att först bedöma skadan och säkerställa att det inte finns tecken på en allvarligare skada som kräver sjukvård.

Mitella

En mitella kan ge stöd och avlastning vid vissa skador på arm, handled eller axel.

1177 beskriver exempelvis mitella som ett sätt att låta hand och arm vila vid misstänkt handleds- eller underarmsskada i väntan på bedömning.

Vid tydlig felställning, kraftig smärta eller misstänkt fraktur bör kroppsdelen hållas så stilla och bekvämt som möjligt och bedömas av sjukvård.

Försök inte själv rätta till en misstänkt fraktur eller en led som har gått ur led.

Räddningsfilt

En räddningsfilt tar liten plats men kan vara värdefull, framför allt vid utomhusidrott.

En skadad person kan snabbt börja frysa när hen blir liggande stilla, även om utomhustemperaturen inte upplevs som särskilt låg. Filten kan hjälpa till att skydda personen mot kyla och vind i väntan på fortsatt hjälp.

För verksamheter som bedriver exempelvis orientering, fotboll, skidåkning, cykling, löpning eller annan utomhusidrott är detta särskilt relevant.

Sax

En sax kan behövas för att:

• klippa bandage
• klippa sporttejp
• anpassa förband
• i vissa situationer klippa bort kläder för att komma åt en skada

En första hjälpen-sax med trubbig spets är ofta ett lämpligt val eftersom den är utformad för att kunna användas nära kroppen.

Pincett

En pincett kan vara användbar för enklare situationer, exempelvis när synligt grus eller mindre främmande föremål behöver hanteras.

Den ska däremot inte användas för att försöka avlägsna större föremål som sitter fast i ett sår. Sådana skador behöver bedömas av sjukvård.

Första hjälpen-instruktioner

Även om ledare har gått en utbildning kan det vara värdefullt att ha en enkel handlingsplan i väskan.

Instruktionen bör vara kortfattad och lätt att förstå även under stress.

Den kan exempelvis innehålla påminnelser om att:

1. kontrollera att platsen är säker
2. bedöma den skadades medvetande och andning
3. larma 112 vid allvarliga tillstånd
4. stoppa kraftiga blödningar
5. ge första hjälpen utifrån situationen
6. hålla uppsikt över personen tills hjälp anländer

Svenska HLR-rådets första hjälpen-program bygger på aktuella europeiska riktlinjer och syftar bland annat till att skapa praktisk handlingsberedskap vid akuta situationer. De svenska utbildningsprogrammen uppdaterades 2026 utifrån de internationella riktlinjer som publicerades 2025.

Glöm inte hjärtstartaren

En första hjälpen-väska kan hantera många vanliga skadesituationer, men den hjälper inte vid allt.

Vid ett plötsligt hjärtstopp behövs:

• snabb kontroll av medvetande och andning
• omedelbart larm till 112
• hjärt-lungräddning
• en hjärtstartare så snabbt som möjligt

Därför bör idrottsföreningar också veta var närmaste hjärtstartare finns och hur den används.

Det gäller inte bara senior- eller motionsverksamhet. Även föreningar med barn- och ungdomsverksamhet behöver ha tydliga rutiner för allvarliga akuta situationer.

[Läs mer om HLR och hjärtstartare]

Vad behövs vid huvudskador och misstänkt hjärnskakning?

Det finns ingen särskild produkt i första hjälpen-väskan som kan behandla en hjärnskakning.

Här är det i stället kunskapen hos tränare och ledare som är avgörande.

Efter ett kraftigt slag mot huvudet behöver personen observeras. Symtom vid hjärnskakning kan bland annat vara huvudvärk, illamående, yrsel, minnespåverkan och medvetandepåverkan.

Vid misstanke om hjärnskakning ska situationen tas på allvar och idrottaren ska inte pressas att fortsätta aktiviteten enbart för att hen själv vill spela vidare.

Det är ytterligare ett exempel på varför en välutrustad första hjälpen-väska behöver kombineras med utbildning.

Anpassa första hjälpen-väskan efter idrotten

En första hjälpen-väska för ett fotbollslag behöver inte vara identisk med utrustningen för en ridklubb eller ett motionslopp.

Fundera därför på vilka skador som är mest sannolika inom just er verksamhet.

Fotboll, handboll och innebandy

Här kan det vara särskilt relevant med utrustning för:

• sår och blödningar
• stukningar
• muskel- och ledskador
• finger- och handledsskador
• huvudskador

Ishockey och andra kontaktsporter

Förutom vanlig sårvård och förbandsmaterial bör verksamheten ha god beredskap för:

• skärskador
• huvudskador
• frakturer
• axel- och ledskador
• nackskador

Ridning

Fall från häst kan innebära större krafter och potentiellt allvarliga skador. Här blir beredskap för bland annat huvud-, nack- och ryggskador särskilt viktig.

Tillgänglighet för ambulans och en tydlig adress till träningsområdet bör också finnas med i verksamhetens rutiner.

Löpning, orientering och cykling

När idrotten bedrivs över ett stort geografiskt område blir det extra viktigt att tänka på:

• sårvård
• nedkylning
• väderskydd
• kommunikation
• exakt position
• möjlighet att nå den skadade

En liten bärbar första hjälpen-väska kan behöva komplettera den större utrustningen vid start- och målområdet.

Gym och träningsanläggningar

Här bör beredskapen omfatta både skador och akuta sjukdomstillstånd.

Utöver en första hjälpen-väska bör personalen känna till:

• var hjärtstartaren finns
• hur 112 larmas
• anläggningens exakta adress
• hur ambulans snabbast kommer in i lokalen
• vem som ansvarar för att möta räddningspersonalen

Första hjälpen-väska för barn- och ungdomsidrott

I barn- och ungdomsidrotten behöver utrustningen fungera för personer i olika åldrar och storlekar.

Men minst lika viktigt är hur situationen hanteras.

Ett skadat barn kan bli rädd, ledset eller ha svårt att beskriva vad som hänt och var det gör ont. Tränare och ledare behöver därför kunna:

• skapa lugn
• undersöka barnet på ett tryggt sätt
• uppmärksamma förändrat beteende
• veta när aktiviteten ska avbrytas
• kontakta vårdnadshavare
• förstå när vården behöver kontaktas

Vid huvudskador hos barn är det särskilt viktigt att vara uppmärksam på symtom och förändringar efter slaget. 1177 har särskilda råd för barn som slagit i huvudet.

Var ska första hjälpen-väskan förvaras?

Den bästa första hjälpen-väskan gör ingen nytta om ingen hittar den.

Utrustningen bör därför:

• förvaras på en bestämd plats
• vara lätt att komma åt
• vara tydligt märkt
• kunna tas med till träning och match
• inte vara inlåst så att den är svår att nå
• vara känd av samtliga tränare och ledare

Om föreningen tränar på flera platser kan det vara bättre med flera väskor än att försöka flytta samma utrustning mellan olika lag.

För lag som ofta spelar bortamatcher bör en första hjälpen-väska ingå i den utrustning som alltid följer med laget.

Vem ansvarar för första hjälpen-väskan?

Utse gärna en person eller funktion som har ansvar för utrustningen.

Det kan exempelvis vara:

• lagledaren
• materialansvarig
• tränaren
• föreningens säkerhetsansvariga
• ansvarig personal på anläggningen

Det viktiga är att ansvaret är tydligt.

Om alla förutsätter att någon annan kontrollerar väskan finns en risk att använda produkter inte fylls på eller att gammalt material blir liggande.

Kontrollera första hjälpen-väskan regelbundet

Första hjälpen-väskan bör kontrolleras med fasta intervall och efter varje tillfälle då mycket material har använts.

Kontrollera bland annat att:

• kompresser finns kvar
• plåster och förband är kompletta
• engångshandskar finns i tillräcklig mängd
• kylpåsar är hela
• sax och övriga hjälpmedel finns på plats
• sterila förpackningar är hela
• produkter med utgångsdatum fortfarande kan användas
• kontaktuppgifter och instruktioner är aktuella

En enkel checklista på insidan av väskan kan göra kontrollen betydligt enklare.

Skapa en rutin före varje säsong

Inför varje ny tränings- eller tävlingssäsong är det lämpligt att göra en mer omfattande genomgång av föreningens första hjälpen-beredskap.

Kontrollera:

• Vad finns i första hjälpen-väskan?
• Var finns den?
• Vem ansvarar för den?
• Vilka ledare kan första hjälpen?
• Vilka ledare kan HLR?
• Var finns närmaste hjärtstartare?
• Hur larmar vi 112?
• Vilken adress ska anges?
• Kan ambulansen enkelt komma fram?
• Vem möter ambulansen?
• Hur hanterar vi misstänkt hjärnskakning?
• Hur kontaktas vårdnadshavare?
• Hur dokumenterar vi en allvarligare händelse?

På så sätt blir första hjälpen-väskan en del av ett större säkerhetsarbete istället för en väska som bara står i ett förråd.

Första hjälpen-utrustning ersätter inte utbildning

Det är lätt att fokusera på vilken utrustning som ska köpas in, men den viktigaste resursen vid en olycka är fortfarande människorna som befinner sig på plats.

En elastisk binda hjälper bara om någon vet hur den ska användas. Ett tryckförband gör begränsad nytta om ingen vågar ingripa vid en kraftig blödning. Och vid en huvudskada är det framför allt förmågan att känna igen varningssignaler och fatta rätt beslut som har betydelse.

Trygghetspartners första hjälpen-utbildning bygger därför både på kunskap och praktisk handlingsberedskap.

För idrottsföreningar är en bra kombination därför:

rätt utrustning + tydliga rutiner + utbildade ledare.

Förslag på checklista för första hjälpen-väska inom idrott

Engångshandskar

Sterila kompresser

Sårförband

Sårtvätt

Plåster i olika storlekar

Skavsårsplåster

Tryckförband

Elastiska bindor

Självhäftande bandage

Sporttejp

Kylpåsar

Mitella

Räddningsfilt

Sax

Pincett

Första hjälpen-instruktion

Telefonnummer och kontaktuppgifter

Information om närmaste hjärtstartare

Anpassa alltid innehållet efter verksamheten. För vissa idrotter, arrangemang och miljöer kan ytterligare utrustning behövas.

Utbildning i första hjälpen vid idrottsskador

En välutrustad första hjälpen-väska skapar bättre förutsättningar när en olycka inträffar – men den verkliga tryggheten kommer när ledarna också vet hur utrustningen ska användas och hur olika skador ska hanteras.

Trygghetspartners utbildning i första hjälpen vid idrottsskador ger tränare, ledare och andra personer inom idrotten praktisk kunskap för att agera vid exempelvis stukningar, blödningar, muskel- och ledskador, huvudskador och andra akuta situationer.

Utbildningen kan anpassas efter er idrott, verksamhet och de skaderisker som deltagarna faktiskt möter.

Behöver ni även se över er första hjälpen-utrustning kan vi hjälpa er att skapa en lösning som passar verksamhetens behov.