Utbildning för första hjälpen vi elolycka

Första hjälpen vid elolycka

En elolycka kan på några sekunder orsaka hjärtstopp, brännskador, nervskador eller allvarliga fallskador. Den som befinner sig i närheten behöver veta hur strömmen bryts på ett säkert sätt, hur den skadade undersöks och när hjärt-lungräddning ska påbörjas.

Trygghetspartners utbildning i första hjälpen vid elolycka ger deltagarna kunskap och praktisk handlingsberedskap för att kunna agera snabbt och säkert när någon har skadats av elektricitet.

Utbildningen är särskilt framtagen för elektriker, installatörer, driftpersonal, fastighetstekniker och andra som arbetar med eller i närheten av elektriska anläggningar. Innehållet anpassas efter deltagarnas arbetsmiljö och kombinerar första hjälpen, HLR och kunskap om de särskilda risker som finns vid elolyckor.

Genom vår utbildning får du de rätta verktygen och den praktiska träningen som krävs för att kunna rädda liv i samband med elolyckor.

Praktisk information om vår utbildning i Första hjälpen vid elolycka

  • Tidsåtgång: 3-4 timmar, beroende på verksamhet och önskemål

  • Max antal deltagare: 12

  • Förkunskapskrav: Inga, kursen kan med fördel kombineras med HLR

  • Pris, verksamhetsanpassad: Begär offert via formuläret

Begär offert

Vill du att vi genomför en verksamhetsanpassad utbildning, eller boka för en större grupp deltagare, vänligen kontakta oss via formuläret nedan.

    Lär er agera säkert när en elolycka inträffar

    När en person fortfarande är i kontakt med en strömkälla kan även den som försöker hjälpa till skadas. Den första åtgärden är därför att identifiera faran och bryta spänningen innan den drabbade personen berörs.

    Därefter behöver den skadades tillstånd snabbt bedömas. El kan påverka bland annat hjärtrytm, andning, muskler, nervsystem och vävnader. Skadorna är inte alltid synliga utanpå kroppen och symtom kan i vissa fall visa sig först senare.

    Under utbildningen får deltagarna träna på en tydlig handlingsordning för elolyckor. Målet är att de efter kursen ska känna sig tryggare i att:

    • skydda sig själva och andra från fortsatt elektrisk fara
    • bryta eller frånkoppla strömmen på ett säkert sätt
    • kontrollera medvetande och andning
    • larma 112 och lämna relevant information
    • utföra hjärt-lungräddning
    • använda en hjärtstartare
    • hjälpa en person med brännskador eller andra skador
    • förstå varför den drabbade kan behöva undersökas av sjukvården.

    Därför behövs särskild första hjälpen-utbildning vid elarbete

    Första hjälpen vid en elolycka skiljer sig på flera sätt från omhändertagandet vid många andra olyckor. Innan hjälpen kan påbörjas måste det säkerställas att platsen är säker och att hjälparen inte själv utsätts för ström.

    En elolycka kan dessutom orsaka flera olika skador samtidigt. Strömgenomgång kan påverka hjärtats rytm och ge muskelkramper, nervskador och brännskador. En ljusbåge kan orsaka kraftiga brännskador, ögonskador och hörselskador. Personen kan också falla från en stege, stolpe eller arbetsplattform i samband med olyckan.

    Det innebär att den som hjälper behöver kunna hantera både den elektriska risken och de medicinska konsekvenserna.

    Teoretisk kunskap är viktig, men i en pressad situation behöver deltagarna också ha övat praktiskt. Därför innehåller utbildningen realistiska moment där deltagarna får träna på att bedöma situationen, fördela uppgifter och genomföra livräddande åtgärder.

    Vad innehåller utbildningen?

    Utbildningen behandlar både den akuta insatsen och de särskilda skadeverkningar som kan uppstå vid kontakt med elektrisk ström.

    Riskbedömning och säkerhet på olycksplatsen

    Deltagarna får lära sig hur de bedömer om platsen är säker innan de närmar sig den skadade. Vi går igenom varför spänningen måste brytas och vilka risker som finns om en person fortfarande har kontakt med strömkällan.

    Vi berör även hur man ska agera vid exempelvis högspänning, nedfallna ledningar och situationer där det inte går att säkerställa att anläggningen är spänningslös.

    Kontroll av medvetande och andning

    Deltagarna får träna på att snabbt kontrollera om en person är kontaktbar och om personen andas normalt.

    De får även lära sig hur man agerar om personen är medvetslös men andas, samt hur man påbörjar livräddande insatser om andningen är onormal eller saknas.

    Vad händer i kroppen vid en elolycka?

    Hur allvarlig en elskada blir påverkas bland annat av strömmens styrka, hur länge kroppen utsätts, vilken väg strömmen tar genom kroppen och hur stor kontaktytan är.

    Utbildningen ger deltagarna en grundläggande förståelse för hur elektricitet kan påverka:

    • hjärta och hjärtrytm
    • andning
    • muskler och leder
    • nerver och känsel
    • hud och underliggande vävnad
    • syn och hörsel.

    Vi går också igenom varför en person kan vara allvarligt skadad trots att det saknas tydliga yttre tecken.

    Ljusbågsolyckor

    En ljusbåge kan ge mycket höga temperaturer och orsaka omfattande skador utan att personen nödvändigtvis har fått ström genom kroppen.

    Utbildningen behandlar bland annat:

    • brännskador på hud och kläder
    • ögonskador
    • påverkan på hörseln
    • inandning av rök eller heta gaser
    • risk för brand
    • behovet av snabb medicinsk bedömning.

    Hjärt-lungräddning vid elolycka

    Elektrisk ström kan störa hjärtats normala rytm och i allvarliga fall orsaka hjärtstopp. Snabb HLR kan då vara avgörande.

    Under utbildningen får deltagarna praktiskt träna på:

    • kontroll av livstecken
    • larm till 112
    • bröstkompressioner
    • inblåsningar
    • samarbete mellan flera hjälpare
    • fortsatt HLR i väntan på ambulans.

    Användning av hjärtstartare

    Deltagarna får lära sig hur en hjärtstartare fungerar och hur den används tillsammans med HLR.

    De får praktiskt öva på att:

    • starta hjärtstartaren
    • placera elektroderna
    • följa apparatens instruktioner
    • skapa säkerhet vid analys och eventuell strömstöt
    • fortsätta med HLR mellan analyserna.

    Fallolyckor i samband med elarbete

    En person som får en elstöt eller utsätts för en ljusbåge kan falla från exempelvis en stege, lift, stolpe eller arbetsplattform.

    Därför går vi även igenom hur man agerar vid misstänkta skador på nacke, rygg eller skelett och varför den skadade inte bör flyttas i onödan, såvida det inte finns en fortsatt fara på platsen.

    Brännskador och elbrännskador

    El kan orsaka både synliga och dolda brännskador. Skador kan uppstå där strömmen går in i eller lämnar kroppen, men också längre in i vävnaderna.

    Vi går igenom hur brännskador bedöms och vilka första åtgärder som kan vidtas i väntan på sjukvård.

    Larm, sjukvård och rapportering

    Deltagarna får kunskap om när 112 ska kontaktas och vilken information som bör lämnas till larmoperatören.

    Vi går också igenom varför det är viktigt att tydligt berätta för sjukvården att skadan har orsakats av elektricitet. Elskador kan vara svåra att upptäcka och kan kräva medicinsk undersökning även när personen till en början verkar må förhållandevis bra.

    Utbildningen kan även beröra verksamhetens rutiner för dokumentation, rapportering och uppföljning efter en elolycka eller ett allvarligt tillbud.

    Praktisk utbildning som skapar handlingsberedskap

    Första hjälpen är en praktisk färdighet. Det räcker inte alltid att känna till vad som ska göras – deltagarna behöver också ha tränat på att agera.

    Utbildningen varvar därför teori med praktiska moment och scenarier. Deltagarna får öva på att:

    1. upptäcka och bedöma den elektriska faran
    2. skapa en säker olycksplats
    3. kontrollera medvetande och andning
    4. larma och fördela uppgifter
    5. genomföra HLR
    6. använda hjärtstartare
    7. ge första hjälpen vid brännskador och andra skador.

    De praktiska momenten gör det lättare att komma ihåg handlingsordningen och minskar risken för att deltagarna blir passiva eller osäkra om en verklig olycka inträffar.

    Utbildningen anpassas efter er verksamhet

    Riskerna vid elarbete ser olika ut beroende på bransch, arbetsuppgifter och elektrisk miljö. Ett installationsföretag kan exempelvis möta andra risksituationer än en industri, ett energibolag eller en fastighetsorganisation.

    Därför kan utbildningen anpassas efter:

    • verksamhetens typ av elarbeten
    • vanliga arbetsmiljöer
    • förekommande spänningsnivåer
    • arbete på höjd
    • risk för ljusbågar
    • interna larmrutiner
    • tillgång till hjärtstartare och första hjälpen-utrustning
    • tidigare incidenter och tillbud.

    Genom att använda exempel från deltagarnas vardag blir utbildningen mer relevant och kunskaperna lättare att omsätta i praktiken.

    Vem bör gå utbildningen?

    Utbildningen passar verksamheter där medarbetare arbetar med, på eller i närheten av elektriska anläggningar och elektrisk utrustning.

    Vanliga deltagare är:

    • elektriker och elinstallatörer
    • industrielektriker
    • elkrafttekniker
    • servicetekniker
    • drift- och underhållspersonal
    • fastighetstekniker och fastighetsskötare
    • arbetsledare och projektledare
    • personal inom bygg och installation
    • personal inom energi, nät och infrastruktur
    • maskinoperatörer och produktionspersonal
    • personer som är elektriskt instruerade
    • skyddsombud och arbetsmiljöansvariga.

    Utbildningen är även relevant för andra arbetsplatser där det finns en förhöjd risk för elolyckor eller där personal kan behöva ingripa om en kollega skadas.

    Efter utbildningen ska deltagaren kunna

    Efter genomförd utbildning ska deltagaren ha fått kunskap och praktisk träning för att kunna:

    • identifiera faror vid en elolycka
    • skydda sig själv innan hjälpinsatsen påbörjas
    • bryta strömmen eller invänta rätt resurser
    • kontrollera medvetande och andning
    • placera en medvetslös person som andas i stabilt sidoläge
    • larma 112 på ett tydligt och effektivt sätt
    • utföra HLR på vuxen
    • använda en hjärtstartare
    • ge första hjälpen vid brännskador
    • uppmärksamma möjliga skador efter strömgenomgång
    • agera vid ljusbågs- och fallolyckor
    • förstå betydelsen av sjukvårdsbedömning och uppföljning.

    Första hjälpen och arbetsgivarens ansvar

    Arbetsgivaren ska planera för hur första hjälpen ska kunna ges vid olyckor och akuta sjukdomsfall. Vilken beredskap som krävs beror bland annat på verksamhetens risker, arbetsplatsens storlek och hur snabbt ambulans eller annan hjälp kan nå platsen.

    På arbetsplatser där det finns risk för elolyckor behöver beredskapen ta hänsyn till de särskilda faror som elektricitet innebär. Det kan bland annat handla om:

    • utbildad personal
    • tydliga larmrutiner
    • tillgänglig första hjälpen-utrustning
    • hjärtstartare
    • kännedom om hur spänningen bryts
    • rutiner för att möta och vägleda räddningstjänst och ambulans
    • rapportering och uppföljning av olyckor och tillbud.

    En utbildning i första hjälpen vid elolycka är därför en viktig del av verksamhetens systematiska arbetsmiljöarbete, men behöver kombineras med förebyggande elsäkerhetsarbete och tydliga interna rutiner.

    Därför ska ni välja Trygghetspartner för kurs inom Första hjälpen vid elolycka

    När ni anlitar Trygghetspartner får ni en praktiskt inriktad och verksamhetsanpassad utbildning i första hjälpen vid elolycka. Våra instruktörer har erfarenhet av första hjälpen, HLR och säkerhetsutbildningar och lägger stor vikt vid att deltagarna ska kunna omsätta kunskaperna i verkliga situationer.

    Utbildningen anpassas efter er bransch, arbetsmiljö och de risker som kan förekomma i verksamheten, exempelvis strömgenomgång, ljusbågar, brännskador och fallolyckor. Genom en kombination av tydlig teori, praktiska övningar och relevanta scenarier får deltagarna bättre förutsättningar att agera snabbt, säkert och strukturerat om en elolycka inträffar.

    Vanliga frågor om första hjälpen vid elolycka

    Första hjälpen vid elolycka är de omedelbara åtgärder som genomförs när en person har skadats av elektricitet. Insatsen börjar med att olycksplatsen säkras och att spänningen bryts. Därefter kontrolleras den skadades medvetande och andning. Vid behov larmas 112, HLR påbörjas och hjärtstartare används.

    Det första är att tänka på den egna säkerheten och bryta spänningen. Rör inte den skadade personen så länge det finns risk för att personen fortfarande är i kontakt med strömmen.

    När platsen är säker ska den skadades tillstånd kontrolleras och hjälp tillkallas.

    Inte innan det är säkerställt att strömmen är bruten. Om personen fortfarande har kontakt med en spänningsförande del kan även hjälparen få ström genom kroppen.

    Vid högspänning, nedfallna ledningar eller andra osäkra situationer ska man hålla avstånd, ringa 112 och invänta behörig hjälp.

    Ring 112 vid allvarliga symtom eller skador, exempelvis om personen:

    • inte andas normalt
    • är eller har varit medvetslös
    • har kramper
    • har brännskador
    • har svårt att andas
    • har oregelbunden puls
    • visar tecken på nervskador
    • har skadats vid högspänning eller en ljusbåge
    • har fallit och kan ha skadat nacke eller rygg.

    Vid osäkerhet bör sjukvården kontaktas för rådgivning och bedömning.

    Den som har fått ström genom kroppen, fastnat vid en strömkälla, träffats av en ljusbåge eller fått andra tydliga symtom bör kontakta sjukvården.

    Elskador kan påverka hjärta, nerver, muskler och inre vävnader utan att skadan syns tydligt på huden. Berätta alltid att olyckan orsakades av elektricitet.

    Ja. Elektrisk ström kan störa hjärtats elektriska aktivitet och i allvarliga fall orsaka hjärtstopp. Om personen inte andas normalt ska 112 larmas och HLR påbörjas omedelbart.

    Strömgenomgång innebär att elektrisk ström har passerat genom kroppen. Hur allvarlig skadan blir beror bland annat på strömmens styrka, exponeringens längd och vilken väg strömmen har tagit.

    Ström som passerar genom bröstkorgen kan påverka hjärtat och vara särskilt farlig.

    En elstöt är ett allmänt uttryck för att en person har påverkats av elektricitet. Strömgenomgång innebär mer specifikt att strömmen har gått in i kroppen och passerat genom den.

    En mindre statisk urladdning är inte samma sak som en strömgenomgång från en elektrisk installation eller apparat.

    En ljusbåge är en elektrisk urladdning genom luften. Den kan utveckla mycket hög temperatur och orsaka svåra brännskador, ögonskador, hörselskador, brand och tryckpåverkan.

    En person kan skadas av en ljusbåge även utan direkt kontakt med en strömförande del.

    Ja, utbildningen omfattar hjärt-lungräddning eftersom elektrisk ström kan påverka hjärtats funktion och orsaka hjärtstopp.

    Deltagarna får praktiskt träna på att kontrollera andning, larma 112 och genomföra HLR.

    Nej, normalt krävs inga förkunskaper. Utbildningen anpassas efter deltagarnas roller, erfarenhet och arbetsmiljö.

    Kursen riktar sig framför allt till personer som arbetar med eller nära elektricitet, exempelvis elektriker, installatörer, drifttekniker, fastighetstekniker, industripersonal, arbetsledare och elektriskt instruerade personer.

    Ja. Även arbetsledare, fastighetspersonal, maskinoperatörer, skyddsombud och kollegor till elyrkespersoner kan behöva veta hur de ska agera om en elolycka inträffar.

    Kunskaper i HLR och första hjälpen behöver repeteras regelbundet för att färdigheterna ska finnas kvar. Hur ofta repetition bör genomföras kan anpassas efter verksamhetens risknivå, interna krav och deltagarnas tidigare erfarenhet.

    Ja. Utbildningen kan genomföras hos er och anpassas efter era lokaler, arbetsmoment, elektriska risker, larmrutiner och tillgängliga säkerhetsresurser.

    Ja. Innehåll och scenarier kan anpassas för exempelvis installationsföretag, industri, fastighetsdrift, energiverksamhet, byggarbetsplatser och andra verksamheter där elektriska risker förekommer.

    Du bokar direkt via vår hemsida eller kontaktar oss på info@trygghetspartner.se eller 011–333 05 15.

    Produktblad

    Intresseanmälan